Synonym till Duglig

Så kan Duglig användas i en mening

• Han skall ju vara mycket duglig.
• var mindre duglig, presterade sämre eller i lägre grad bidrog till att förbättra kommunens verksamhet.
• Men, min käre Harald, när har du väl varit annat än duglig och pligttrogen ?
• Han var duglig, driftig, en härlig man var han.
• Men har man brukat en duglig dragg med sänke på och med ankarklor ? "
• Ja, men vet tant jag undrar, om det inte är en kvinnas förnämsta uppgift just att bli mor — och en duglig mor, om hon blir det alls.
• Han var duglig och ordentlig, säker som guld och punktlig som klockan.
• Ja, utmärkt duglig.
• Men hon var duglig också, så mor var nöjd med att jag skulle ta henne.
• Han hade levat ett långt liv som en alltigenom redlig, duglig, arbetsam, barmhärtig man.
• Man behöfver inte tigga om mat, när man har två starka armar och dessutom, med förlof sagdt, är en duglig arbetare.
• Det är ingen så lätt sak att förestå ett hus, och den man, som har något förstånd, ser minsann alltid på att få en duglig flicka.
• Men hon var duglig också, så mor var nöjd med att jag skulle ta henne.
• — Enligt min uppfattning är han en hederlig, duglig man och därtill rik, elegant.
• Hon är alltid frisk, gud ske lof, och en duglig och bra flicka är hon för resten.
• är enligt R.S : s omdöme en mycket duglig arbetskraft.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning