Synonym till Duglig

Så kan Duglig användas i en mening

• Han hade levat ett långt liv som en alltigenom redlig, duglig, arbetsam, barmhärtig man.
• Han var duglig och ordentlig, säker som guld och punktlig som klockan.
• Ja, utmärkt duglig.
• Hela kroppen är duglig i fysisk mening.
• — Enligt min uppfattning är han en hederlig, duglig man och därtill rik, elegant.
• Men har man brukat en duglig dragg med sänke på och med ankarklor ? "
• Han skall ju vara mycket duglig.
• Brobyprästens unga dotter, som hon hade uppfostrat till en duglig tjänarinna, var henne till mötes.
• Men hon var duglig också, så mor var nöjd med att jag skulle ta henne.
• var mycket duglig och arbetsam.
• Det är ingen så lätt sak att förestå ett hus, och den man, som har något förstånd, ser minsann alltid på att få en duglig flicka.
• Kan man skänka förtroende åt en fullvuxen karl, som finner det lika bra att vara skurk och hederlig, drinkare och nykter, duglig och oduglig ?
• var mindre duglig, presterade sämre eller i lägre grad bidrog till att förbättra kommunens verksamhet.
• Men har man brukat en duglig dragg med sänke på och med ankarklor ? "

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning