Så kan Dröjande användas i en mening
- Utkommen på gatan klev hon fundersamt framåt med dröjande steg.
- Han reste sig och vandrade med långa, tunga och något dröjande steg mot förstugan, fast besluten att krossa herr Gawenstein.
- Alltjämt betraktande mor Ingebritt med sitt lugna öga och dröjande på vart ord, begynte han med stark stämma Fader vår.
- Han frågade styrmannen om kapten var full och fick, efter upprepad fråga, det dröjande svaret : " No comments ".
- Efter de första fem dröjande och tveksamma slagen trodde Tomas att den aldrig skulle nå fram till det sjätte.
- - Ja, ja, svarade han dröjande.
- utviskade hon långsamt, släpande, dröjande på varje stavelse, för att till fullo njuta vällusten av tanken i vartenda ord.
- ( dröjande )
- Hon vandrade ur rum i rum i den gamla gården, dröjande vid varje sak hon så väl mindes.
- dröjande.
- " Det kan jag icke neka till, att jag gör ", svarades i mycket bestämd ton, " ibland ", kom det efteråt, dröjande.
- - lnes, sade Thomas dröjande, som om han talat om en död.
- - Ja, ja, barn, sade han och släppte dröjande hennes hand.
- Han svarade dröjande, med dåsigt klagande ton :
- - Jag vet inte, sade hon dröjande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
