Så kan Djävulen användas i en mening
- Han, som vi kalla djävulen, är ingalunda den föraktlige ande vi tänka oss.
- Vad annat kunna de säga än det som de säga om mig : han haver djävulen.
- Djävulen däremot ansåg han hopplöst föråldrad.
- Ja, ni vackra herrar, det säger jag er, att djävulen känner jag : nog vet jag vem som är satan.
- - Nu är vi snart där, svarade djävulen.
- - Har Larsson hört det uttrycket, att djävulen läser bibeln baklänges ?
- Han framhöll emellertid tydelse, men att behandla patienter lidande av hungersmärtor med svält » vore ju att fördriva djävulen med Belsebub «.
- - Jag tänker, att vi nu fått nog på denna av Djävulen regerade stad, sade Ingemund.
- Men vad skulle man egentligen kalla djävulen till exempel på 1100-talet, da de flesta ganska nyligen hade fått höra talas om honom ?
- - Vem djävulen ligger inte för döden ?
- De sa att jag var besatt av djävulen
- Packa sedan era kappsäckar och res från det här stället, dit djävulen själv lockat er.
- Djävulen tage er !
- De tro inte på djävulen och helvetet, ty de tycka inte om dem.
- Jag är en upplyst människa, och jag tror naturligtvis ännu mindre på djävulen än på gud.
- Hurra, gosse, du har sett djävulen till sist ändå !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
