Så kan Ditåt användas i en mening
- Alla de irrande änglaflockarna skyndade ditåt under jubelrop, och herdarna påskyndade sina steg, så att de nästan sprang.
- Lys ditåt !
- ( Hon gör en paus, vänder på hufvudet och ser skälmaktigt bort till mannen ; drager Saima ett steg längre ditåt. )
- Det är möjligt, att Lesage yttrat något ditåt, som undgått mig.
- Herrskapet for ditåt, och fröken Agnes var häromdagen hos fröken Hermina.
- Fast han tänkte säkert något ditåt.
- Det ljöd nästan som en snyftning och var kanske någonting ditåt fast han lyckades hålla ögonen anständigt torra.
- Ditåt drar det sig, det kan jag märka.
- Vem vet, om icke den sluge konungen själv önskade någonting ditåt ?
- Ditåt, sa jag.
- Seraphine förde Constantin bort i fortsättningen av de rum, ditåt detta vette.
- Det har länge dragit ditåt kanten, och nu fins ingen hejd... jag måste se honom !
- Jag ville inte se ditåt, men såg ändå hans arm falla slappt ned och hans huvud nicka till mot bröstet och de bristande ögonen vidöppna.
- Se ditåt - dit längst bort västerut ligger det sköna Frötuna - Dalsons förr - nu grev Hermansons egendom.
- Från vägen ledde en vacker björkalle ner till en gård, och han ställde genast kosan ditåt.
- var snäll emot de stackars tjuva, " sade hon, " annars för jag er icke ditåt, utan hellre till rävgropen - ha ha ha !
- Det var en instinkt hos mig innan jag ännu visste vad förfining är, ja, imlan jag sett någonting ditåt.
- Något ditåt tänkte Gabriella, men hennes vänliga sinnesstämning ändrades litet, då Erika sade :
- Mor Elin såg ditåt med stora ögon : hon tyckte sin man vara nog rik redan.
- Svaret blev, att det ej fanns en tanke ditåt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
