Så kan Dimmor användas i en mening
- De tätnade och bredde ut sig med förunderlig hast, och snart var jorden bortskymd av vita, böljande dimmor.
- Det är som dimmor, det är som imma, det är som svallande vatten, det är som vansinnigt bländande ljus.
- Och över allt detta, högst uppe, sköt knippen av solguld genom kvällens dimmor ; höstens lysande solguld, innan ljuset mister sin färg.
- Det ligger så långt undan i tidens gråa dimmor, det är ingenting att noga se tillbaka på.
- Höljt i dimmor
- De äro dimmor som kunna upplösas vilket ögonblick som helst.
- Då såg pojken framåt och märkte först inte annat än några ljusa töcken och dimmor, som välte fram över vattnet.
- Trollängens dimmor skänka icke denna, men egga henne, där hon finns.
- Och evighetens dimmor krympa samman.
- Hösten gled alltjämt framåt som ett väldigt skepp med svällande, grå segel och dimmor lägrade omkring sig.
- I förvinterns tungt och trögt framvältrande dimmor trivs mjältsjukan.
- Och som skulle upplösas i fukt och dimmor, om man kom den nära ?
- Det var en tidig vårmorgon med grå dimmor mellan husen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.