Så kan Darrande användas i en mening
- Alltjämt denna darrande skog !
- Victorine trädde in ; och det kan hända, att hennes steg kände sig litet rädda, litet darrande på golvet, denna gång.
- Herrn tog fram sin plånbok, drog upp en sedel - en till en till - tjugofem kronor lågo i Frasses darrande hand !
- hördes en halv, litet darrande, men ljuv röst ifrån fruntimmershattens sida.
- Hans själ blev ett enda darrande kaos av rädsla och virriga tankar.
- Hon log ett litet darrande leende.
- - För en man, som så darrande stöder sig mot husknuten, är inte nu rätta stunden att upptaga ett envig, sade han.
- Halvor sade då med darrande röst :
- Han pekade darrande av vrede på den arma Frideborg.
- - Ännu en sak, sade Petra darrande.
- Det gamla fruntimret gick på darrande ben vägen nedåt, stödd på sitt grönaktiga paraply.
- I hans ögon flammade små lågor, immiga, darrande som irrbloss.
- Hennes sökande, darrande finger träffade blott någonting hårt : det var det adresskort, hon där gömt vid sin avresa.
- Och hon pekade med ett darrande finger någonstans mot taket.
- I detta genomskinligt klara ögonblick hörde hon en darrande ton genom rymden.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
