Så kan Darrande användas i en mening
- hördes en halv, litet darrande, men ljuv röst ifrån fruntimmershattens sida.
- Han vände ögonen åt väggen och sade med en röst, som var litet darrande, men dock tydlig nog :
- Den låg där med de duniga vingarna ömkligt utsträckta, som efter ett sista darrande ving slag.
- På darrande ben reste han sig.
- De skymde horisonten, de skymde ett blodrött solklot, som halkat ned från himlens kupa och nu sände darrande strimmor över hedens gräs.
- - ropade de till sig själva, som för att betvinga sina darrande, av svett och blod drypande lemmar.
- - Därpå sprang också han till, så darrande han var, knöt sin näve, och gick djärvt in på gammeln.
- Med darrande heta fingrar grep jag det.
- - Sitta i pappas soffa och läsa, svarade Tomas darrande.
- Men huset står kvar, darrande och skälvande ändock, så att fönsterrutorna klirra och dörrar flyga upp på vid gavel.
- ropade han, ännu darrande efter sin förskräckelse och pekade mot skogsbrynet.
- Med armarna slingrade om henne hade han en gång darrande frågat :
- I detta genomskinligt klara ögonblick hörde hon en darrande ton genom rymden.
- Han tog upp den och granskade nyfiket sin lilla fostersysters sextioårige tillbedjare, som darrande i hela kroppen stirrade på honom tillbaka.
- Darrande famlade hon utmed sin kropp som om den varit en förlorad sak.
- Hermina sjöng, men med en darrande röst.
- " Ja, ensam..., återtog den blinda häpen och darrande, var det någonsin annorlunda ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
