Så kan Brått användas i en mening
- Sonen hade så brått med att sätta en ny mask på kroken, att han inte tänkte på att svara.
- Jämt har jag haft brått.
- Det var ju inte så brått.
- Han ropade över axeln Jacs hälsning, tillläggande : Vi har förfärligt brått-
- Hon fick brått.
- Härmed tog dock ett brått slut.
- Nu, tänkte jag, skall herr von Hanckens ögon öppnas och det skall bli ett brått slut på detta ömkliga förhållande.
- Jag ska försöka ställa det så, att han inte kommer så brått igen och hälsar på hos oss.
- När den första nyfikenheten var stillad, fick Anna brått med att koka kaffe.
- Och hon hade svårt att hålla jämna steg med Jacob, som tydligen fått brått.
- Varför så brått ?
- Ja, Erika... men vänta en liten smula, ha ej så brått !
- Och de sovande sprutto upp från sänghalmen och stammade : Inte så fort med timmarna, inte så brått mot det oundvikliga !
- Och det låg ett så tydligt hot i Vargens ögon, när han berättade om stadsresan, att Jansson fick brått efter en slant till handpenning.
- - Med resan är det inte brått, svarade Valdemar.
- Ibland, då det hade varit mycket brått, hade Hellgum kastat av sig rocken och hjälpt till i sågen.
- Så brått var det väl ändå inte.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.