Så kan Brunt användas i en mening
- Hennes anlete var brunt, ehuru ljusare än någon negrinnas, någon mulatts ; det var ovalt, ungt och, oaktat allt, intagande vackert.
- Yrvaken, barfota, baraxlad och omsvept med ett brunt åkläde stod hon i en sidodörr och stirrade på honom.
- Först blev det guldgult, därefter brunt, sedan dunkelrött och allra sist blått.
- Det var en kille med brunt hår och runt ansikte.
- Prästen lyfte av det fuktiga locket, som låg löst, och i den plundrade kistan hittade han ingenting annat än hyvelspån och ett brunt täcke.
- Men morans blick stannade vid ekarna, som ännu buro hela sin lövskrud, fast i brunt, ett varsel om hård vinter.
- Tyget är ju brunt, och då måste ju kostymen vara det !
- Han hade krulligt brunt hår och bruna ögon.
- På vaxduken ligger ett brunt kuvert och ovanpå det ett par solglasögon.
- Spola bara när det är brunt.
- Av fåglar såg man bara kråkor, av blommor några fattiga sippor, böjda på huk i visset brunt löv och fruset gult gräs.
- Paketet innehöll en liten damhandske av brunt mockaskinn, varken mer eller mindre.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
