Så kan Brista i omtanke användas i en mening
- I spegeln skära knivar blåbleka blixtar som vid ett åskväder om sommaren, och rosorna brista ut från väggarna.
- Hennes ögon brista utan att hon ett ögonblick har böjt sig stilla under våldet för att slippa döden.
- Åter genomlever jag den förfärliga stund, då jag såg min mors ögon brista.
- Hon smålog för sig själv, hon var nära att brista i skratt.
- Spröda trådar brista sa lätt.
- Händerna hade hon slagit om huvudet, och hon vaggade av och an i tröstlös förtvivlan, som om hennes hjärta vore nära att brista.
- Skulle dammen brista kommer väg 360 att spolas bort och processvattnet kommer att hamna i Örån.
- Inte smekningar och vackra ord ; inte omtanke om framtiden, rädd ning ur förnedring !
- Men i detsamma förvred sig hans ansikte, och det såg ut som skulle han brista i gråt.
- Kanske väntade de att tante Rüttenschöld skulle brista i gråt redan det en sällsam syn.
- Sådant låg ej för mor Ola Börjes, men de hade förstått varandra, och här fanns det band, som icke skulle brista.
- Slaget fick svenske kommentatorn Fredrik Rosengren att brista ut i skratt.
- Han tänkte inte på självmord i vanlig mening, ty han var livförsäkrad, och han hade ännu en liten rest av omtanke för de sina.
- Då låg den lilla med huvudet i sin farmors knä och snyftade, så att hjärtat ville brista.
- – Det fick bära eller brista och det var nära att det brast, säger han till parasportförbundet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.