Så kan Brista i aktning användas i en mening
- Jag var nära att brista i gråt.
- – Det fick bära eller brista och det var nära att det brast, säger han till parasportförbundet.
- Din — aktning har kostat mig dyrt, Alf.
- Där brista så många hjärtan, där dö så många sönderfallna män och utslitna skökor- som sparvar, med benen i vädret !
- - Ja ja, ropade jag förvirrad, aktning för resultatet - men - men --
- Och hans tålamod kan också brista.
- Jag vet det, men ändå : jag vill hvarken lefva eller dö, jag har lidit allt och mitt hjerta vill icke brista.
- Hon skulle tilltvinga sig hans aktning, hans intresse, hans tillgivenhet.
- Börje hade, som de flesta bondsöner, blivit uppfostrad med en aktning för penningen, vilken gränsade till vördnad.
- Jag hyser den djupaste aktning för denna man ; jag skulle säga vördnad, jag borde säga vänskap ; men det gör ingenting.
- Och då har de minsann inte aktning för någonting, varken det högsta eller det lägsta.
- Vad som kan brista honom i kunskaper för sin nya befattning, är jag säker han ersätter genom flit och beredvillighet.
- Han åtnjöt aktning och vördnad utöver vanliga mått.
- — Karl, hvad äro alla världens skatter emot samvetets frid och medmänniskors aktning !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
