Så kan Brinnande iver användas i en mening
- Försvunnen man hittad vid brinnande soldattorp – åtalas för grov skadegörelse
- Och hon flammade upp i feberaktig iver för att i nästa ögonblick sjunka ned till sin förra likgiltighet, med dess tunga sövande lugn.
- I handen höll han en liten brinnande talgdank och den måtte ha bränt honom, ty han började spotta, svära och hoppa jämfota.
- Hon sörjde, men sorgen gick snart över i brinnande förargelse.
- Vi skulle få se brinnande uppror, vore inte de svenske ett så lagtroget folk.
- Hon hade blivit rasande vred, och man såg än en gång Eva Gunnarsdotter, sådan hon hade varit i ungdomen, stark och häftig och brinnande.
- I detsamma kom ett spökaktigt, gulblekt litet barn på kyrktröskeln med en brinnande fyrsticka.
- Häremot hade jag intet att säga : jag anförde min brinnande håg, och sedan blev allt bra, och saken antogs avgjord.
- I Istanbul kan man med blotta ögat se hur handeln med Ryssland nästan dubblerats mitt under brinnande krig.
- De sprungo undan och kastade sig upp i akdonen Han efter, men i sin iver snavade han över en sten och föll omkull.
- Dock skällde han aldrig öppet på Pil, ty de hade i grund och botten samma dunkla iver för revolution.
- Det började med hans vilda fantasier om att han icke var far till Bertha, och slutade med att han kastade den brinnande lampan mot mitt ansigte.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
