Så kan Brådska på användas i en mening
- Då jag senare på kvällen blev nödd att lämna huset, passade han mig vid knuten och hejdade mig trots min naturliga brådska.
- Utan att särskilt brådska, men utan att heller tveka, togo de därför en tennskål och fyllde den med vatten.
- Han hade icke någon brådska längre.
- En dag i slutet av augusti hade dct varit brådska med havresk ( irden, och barnets mor hade gått ut med de andra för att binda på åkern.
- Alla de andras oroliga fotsteg, denna ilande brådska, detta mullrande larm lugnade mig.
- Hon behövde icke brådska.
- Det visade sig sedan vara något överdriven brådska.
- själv, som kom något efter de andra, hade sett dem cykla ut där och kan antas ha haft viss brådska för att hinna ifatt dem.
- Utan brådska gick hon fram till honom.
- När abbot Hans såg alla dessa jultillrustningar, ökades hans brådska.
- De väntade på bryten, och när han utan att göra sig någon brådska slutligen hade hunnit fram, rådgjorde de en stund.
- Människorna skyndade om varandra på alla gator med lördagskvällens alldeles särskilda brådska.
- Men har du fått en sådan brådska att genast komma till honom ?
- Sedan svängde han sig på klacken och gick sin väg, men utan att göra sig någon brådska förstås.
- Evigheten ; ingen brådska mer...
- I fonden till höger Sörling, ätande på apelsinen med nervös brådska. )
- En sommarkväll rådde stor brådska i smedjan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.