Så kan Brådska på användas i en mening
- Han hade ingen brådska.
- Detta visa beslut satte han i verket med en brådska, som om det gällt att rädda sig undan en jordbävning.
- Men ingen brådska, kära vän.
- Häpnad, brådska. )
- Evigheten ; ingen brådska mer...
- Då gjorde de sig ingen brådska, utan flög från gård till gård och skämtade med tamdjuren.
- Endast enstaka arbetare dröjer sig kvar här inne, drickande utan brådska, utan glädje.
- Det är en människomängd av ett annat slag, som kommer utefter alla gator, strömmande med brådska mot bestämda mål.
- Men henne följde han ju med, fast utan att göra sig någon brådska.
- En dag i slutet av augusti hade dct varit brådska med havresk ( irden, och barnets mor hade gått ut med de andra för att binda på åkern.
- Men så kom våren, och med den all en lantbrukares brådska med sitt ständiga uteliv.
- Efter en tafatt tystnad fortsatte han med brådska, liksom för att komma henne att glömma vad han sagt :
- Han gör sig ingen brådska ; han skall bäras in i triumf af hela sitt hof, och det dröjer, innan alla ha klädt sig i hofdrägt.
- När Gabriel hade skilts från Ingmar, kunde ingen märka, att han hade någon sådan brådska, som han hade talat om.
- " Mamma, jag måste tala vid henne, ensam ", sade han med glad brådska, knackade på hennes dörr och steg in.
- Det var gamle Jakob, och han skyndade sig in i stugan med sin vanliga brådska och ett långt steg över tröskeln.
- Han hade icke någon brådska längre.
- Det blev en brådska och en glädje, alla skyndade sig med skri och skratt utför bergssluttningen och började insamla blommorna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
