Så kan Brådska på användas i en mening
- Karlarna kom ut ur stugorna med sådan brådska, att de inte hann att kränga på sig rocken förrän ute på gatan.
- Det var en underlig brådska i kolonien.
- Men så kom våren, och med den all en lantbrukares brådska med sitt ständiga uteliv.
- Hela veckan var det en brådska så att de knappt hunno tala ett ord med varandra.
- - Jag gjorde mig icke någon brådska.
- – Det är ingen brådska.
- Människorna skyndade om varandra på alla gator med lördagskvällens alldeles särskilda brådska.
- Evigheten ; ingen brådska mer...
- Alla de andras oroliga fotsteg, denna ilande brådska, detta mullrande larm lugnade mig.
- Närmare 200 porträtt finns bevarade av Esters hand, tillkomna under stor brådska medan hon förstulet och på avstånd studerade sina modeller.
- Marianne satt och såg ned på sitt arbete, men höll på att gråta, fru Björk stickade med nervös brådska.
- Då gjorde de sig ingen brådska, utan flög från gård till gård och skämtade med tamdjuren.
- Jag gick utan brådska uppför trappan och försökte icke dämpa ljudet av mina steg.
- Ingen brådska, mamma.
- När eldar gjordes upp vid vägen och stekpannorna kommo fram, skötte var och en sitt göromål tigande och med ängslig brådska.
- De brusade åstad med ännu större brådska än förut och hade ingen ro varken sommar eller vinter.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
