Så kan Blonda användas i en mening
- Blonda mustacher, säger du !
- Det var det ljusa hårets skull : detta blonda, mjuka hår, som bildade en så stark kontrast till de svarta ögonen.
- Jake blåste bort det blonda håret ur de blå ögonen.
- Den blonda Kerstin i en ljusgrå, tunn blus lyste upp hela rummet, tyckte jag.
- Förr var många svenskar långa, blonda och blåögda.
- Som en tung och brummande björn lufsar han framåt och håller sin blonda sköterska under armen.
- Hennes utseende var ett av dessa underliga mellanting, som varken äro gamla eller unga, varken blonda eller mörka.
- Kanske var det också de blonda kvinnornas dragning mot en mörkhylltare, åtminstone skenbart mera passionerad ras, som gjorde Jacobs lycka.
- Fyra år gammal med blonda mustacher !
- Runtom i Värmland klagade folket över förlusten av hennes ljusa hy, hennes blixtrande ögon och blonda hår.
- - Jo, blått är vackert och klär mot det där blonda håret.
- Då och då såg han med kärlig omsorg ned på det blonda huvudet, som viljelöst och tyngt av sömn låg mot hans bröst.
- Det blonda håret var vågigt, glänsande som silke och alldeles tillbakastruket.
- Han somnade med ens in vid hennes sida, med sitt blonda hår i en rufsig nedhängande kalufs och de barnablomstrande kinderna heta.
- dessa glänsande, blonda lockar !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
