Så kan Blond användas i en mening
- Lång och blond.
- Hon är ung och blond, men ser ganska klen ut.
- min vän Simon Brandell var blond och något fetlagd och talade gärna latin.
- Han var lång och blond, civilklädd visserligen men i snitt och hållning oförtydbar officer.
- Över en gammal sekretär fanns en målning av Petras faster som ung flicka, då en blond skönhet med solf jäder i handen.
- ( Tre sommarklädda barn : ( två flickor och en blond gosse ) komma ut på spången från höger. )
- Hon var blond och storväxt, med ett par hjärtegoda, litet dumma ögon.
- Emellertid, jag åt middag på samma ställe i flera års tid och träffade där vid smörgåsbordet en liten blond
- Mitt emot satt en engelsk, blond kille med en lugg som hängde ner över ögonen.
- Ett tag betraktade han en blond dam, som satt vid ett bord med ryggen åt honom.
- Den här sextonåriga var blond, högbarmad, blåögd, en riktig milt strålande nordisk Venus, men inte just av Blendakaraktär.
- Kerstin låg där och sov, het i ansiktet, med håret i en blond våg över kudden.
- Hon minns inte, om han var mörk eller blond, uppnäst eller raknäst, finhyllt eller brunbränd, storögd eller grisögd.
- Bilder från talet har nu fått stor spridning i sociala medier, och startat en storm av spekulationer – på grund av en mystisk blond kvinna.
- En blond, vacker, ädelbyggd, vetgirig gosse.
- Sedan var det Mark, som var liten och blond.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.