Så kan Blekt gulbrun användas i en mening
- Diken låg på sidan med gapande mun och blekt ansikte.
- Edla var, trots håret, lik sin far, med ett blekt lillgammalt ansikte.
- Ansiktet var mycket blekt, ögonlocken sänkta, nästan slutna.
- Hon vände sitt ansikte, blekt i lyktskenet, mot honom.
- Hans ansikte var blekt, men ur ögonen lyste glädje och häpenhet, han drog efter andan och famlade efter ord.
- Det var en mager gubbskepnad med blekt, rynkigt ansikte och dyster som döden.
- Håret låg framsmetat över pannan och ansiktet var blekt och trött.
- Fotografin är gulnad och blekt, och det ligger som en dimma över det vita huset och granskogen där bakom.
- Hans manligt sköna ansikte var ganska blekt : ett talande minne av den överståndna sjukdomen.
- En hand sträcktes in i lyktskenet som för att mottaga något, och ett blekt ansikte blev synligt mellan två tjocka, svarta hårflätor.
- Ett blekt och fattigt landskap, kallt i färgen, mest grått och blått, och likväl inte fattigt nog att äga ödslighetens storhet.
- En lang yngling med ett blekt, fint ansikte sitter hopsjunken i en stol och stirrar slött framför sig.
- Ekstolparna föreställde kvinnor och skäggiga män, som höllo varann om livet, och deras ansikten voro guldbelagda och glimmade blekt.
- Ögonblicket växte och blev till en timme, innan kornetten, med blekt och förstört utseende, kom ensam ur sin faders rum.
- Den ljusnande nordöstra horisonten tände i den översta fönsterraden en ramp av blekt grönskimrande opaler.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
