Så kan Blek avglans användas i en mening
- Vanligen var hon blek, men för tillfället hade vinterkylan givit henne en smula färg.
- Men - var icke förstämd, icke blek.
- Ebba är blek, men mormor verkar som hon inte ser och inte begriper.
- Marianne hade blivit blek ; hon trängde sig förbi honom in i förstugan.
- Hans fru var en vänlig, men litet blek och tunn kvinna i trettioårsåldern.
- Ingmar stod och såg framför sig alldeles blek.
- Hon var mycket blek och såg gammal och fattig ut.
- Prästen blev alldeles blek, han riktigt sjönk ihop i länstolen, som mor Stina hade flyttat fram åt honom.
- Han var mycket blek och såg sjuk ut.
- Blek ).
- Mrs Gordon var mycket blek, hon såg trött och lidande ut.
- Det var inte det att gossen var så blek, att hans hy var grönvit, nej vit, alldeles vit - det var något annat, ansiktet lyste ju på marken.
- Sätt er, ni är helt blek.
- Jag blev blek.
- Jag sitter och ser på det enkla, korrekta visitkortet med namnet i blek litograferad skrift.
- En obeskrivlig lukt som gjorde Angela blek i ansiktet och fick henne att känna kväljningar.
- En grå blek morgondager.
- — Sångfogeln för plogen, engeln sy kläder och tvätta ; då tystnar sången, de små händerna bli röda, kinden så blek.
- - Vi är du så blek, Erland ?
- frågade Gertrud, och Gabriel såg, att hon blev blek av ängslan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
