Så kan Blanka användas i en mening
- Hennes ögon är blanka och kinderna fortfarande upprört röda.
- Blanka.
- Ur den guldgula mattan av vissna fjolårsblad reste sig de smärta stammarna, som buro upp denna överväldigande rikedom av ljusgröna blanka löv.
- Blanka, skinande, blixtrande i skenet från den starka lampan, lågo alla instrumenten, tängerna, sonderna och curetterna, omkring honom.
- Blanka.
- Mitt i centrala Luleå och mitt på blanka dagen blev Postnord bestulen på en lätt mc.
- Flickrummets ljusa möbler stodo så prudentligt uppradade, och mahognyspegeln återgav rummet i sitt blanka glas.
- Och när han sag alla de uppåtvända ögonen fulla av blanka tårar, så tog det makten ifrån honom.
- Runtom rummet gick långa hyllor, och på dem stod blanka kopparbunkar, fyllda med mjölk.
- Blanka
- Under det att dessa bedrövade människor fortsatte sin vandring, tågade den blanka vintersolen, glad och glittrande, över den höga, blå himlen.
- Blanka
- Jag har inte velat tala med Blanka om hennes mor, emedan jag ville, att hon skulle börja.
- Det blänkte av silver och blanka glas, och hon satte årets sista astrar i bordsuppsatsens blomsterhållare.
- Gula landsvägar, blanka järnvägsskenor och blåa kanaler löpte fram mellan orterna som silkesydda slingor.
- Jag skulle inte bry mig om att ge dem tid att blanka seldonen och måla åkkärran, jag skulle ta dem direkt från plogen.
- Jag säger dig ju, att de vilja träffa Blanka, både flickan och den unge karlen.
- Blanka stänger dörren. )
- Likväl hoppade de feta och blanka fåglarna ända upp på bordet, ty de voro heliga, och vid livsstraff fick ingen såra dem.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
