Så kan Bevars användas i en mening
- - Nej bevars - tack - du är så snäll - och plikttrogen - riktigt trevlig
- Men, Gud bevars, hva ’ jag ska ’ gå — jag ska ’ gå genast.
- Jaha — gu ' bevars, inte illa ment, lilla hennes nåd.
- - Nä-ä, Gud bevars, jag har aldrig brukat vara eldfängd av mig.
- Gu ’ bevars, när hans mamma säger det så.
- Bevars — när jägmästaren öfvertygat dig !
- Bevars, han kunde vara lika klok som alla Borckar sammantagna.
- Straxt vi voro gifta skulle Thore också » tala förstånd », gud bevars, men jag vänjde honom snart af med den odygden, jag.
- - Ja bevars, bevars - sjung ut du, min söta !
- Bevars, min vän, det är inte alls dig, jag frågar efter.
- " Gud bevars, att hon icke vrider benen av sig !
- Nej, bevars de hade alltid sannolikheten för sig och voro färgrika och friska såsom hans egen livliga och friska själ.
- Jo, bevars, men det är så varmt här inne !
- Det högsta, bara det högsta var godt nog åt det, Gud bevars — och så blef hon opraktisk i stället, alldeles förbannadt opraktisk.
- Nej bevars, herr baron, det var bara stormen, som hven i knutarna.
- Nej, bevars, såg du det ?
- Bevars väl, Helge, jag blir riktigt rädd för dig, så sträng ser du ut.
- Jo bevars !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
