Så kan Besvärad användas i en mening
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- Hon undersökte inte om pengarna låg kvar i fickan eller i hennes väska och hon verkade varken ångerfull eller besvärad över frågan.
- Han kände sig besvärad och rädd för att sköterskan skulle få se honom så här, men önskade också gärna att hon fått se honom så.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- besvärad.
- Långa stunder kunde han sitta tyst och se forskande på mig, men mötte jag hans blick, vände han sig besvärad bort.
- Samtidigt medgav han, att han brukade känna sig djupt besvärad av människorna i sin omgivning.
- Stämningen har med ens blivit tryckt och besvärad.
- David såg på henne med en road men på samma gång besvärad uppsyn.
- Sonhustrun blev inte det minsta besvärad, utan svarade honom med ett godmodigt skratt :
- Och han var inte alls besvärad över att se Erik.
- Men jag kände mig icke längre besvärad av hans blick.
- Hon var också besvärad av hur kvinnor som hon själv presenterades på bilder : På den tiden fanns en hemsk kultur som gränsade till pornografi.
- Annars hade du väl aldrig blivit besvärad.
- Slutligen kände jag mig så besvärad, att jag gled ned från stolen och ställde mig på sidan om far.
- Trodde ni jag var besvärad av några ömma skrupler ?
- Men då brukade han vara besvärad av hur de satt och undrade över hans magra gubbansikte och oroliga ögon.
- Han såg besvärad ut och petade bland stenarna med sin käpp.
- Majsan ser besvärad ut.
- ( besvärad ).
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
