Så kan Besvärad användas i en mening
- Och han pekade på Nathan, som hastigt reste sig, ryckig och nervös, blinkande och besvärad.
- Besvärad dolde han sina egna händer, som nyss knutits för att slå.
- Trodde ni jag var besvärad av några ömma skrupler ?
- Hon tycktes till en början osäker och besvärad, men efter de första stegen vandrade hon lätt och raskt upp till disken.
- Men jag kände mig icke längre besvärad av hans blick.
- Han kände sig besvärad och rädd för att sköterskan skulle få se honom så här, men önskade också gärna att hon fått se honom så.
- Blenda kände sig mycket besvärad.
- Jag kände mig besvärad och underlig till mods.
- Johan Adolf satte sig utan ett ord, gungande med huvudet, besvärad av broderns sökande ögon.
- Och han var inte alls besvärad över att se Erik.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- Stämningen har med ens blivit tryckt och besvärad.
- Kaptenen, så godmodig han var, tycktes besvärad av detta fjäsk, men ville likväl ej göra baronerna emot, utan ropade på en av sitt folk.
- besvärad.
- Hon kände sig besvärad av att sitta så där i hans knä.
- Hon undersökte inte om pengarna låg kvar i fickan eller i hennes väska och hon verkade varken ångerfull eller besvärad över frågan.
- David såg på henne med en road men på samma gång besvärad uppsyn.
- Majsan ser besvärad ut.
- Följaktligen rodnade Benbe hejdlöst, hans humör blev grumligt och hans andhämtning fnysande och besvärad.
- viskade Gabriele, och blickade med vänliga ögon på den stackars släktingen, vilken såg allt mera besvärad ut, ju mera beröm han fick.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
