Så kan Besvärad användas i en mening
- Haqvin gick omkring i en ny frack och såg besvärad ut.
- Annars hade du väl aldrig blivit besvärad.
- Kaptenen, så godmodig han var, tycktes besvärad av detta fjäsk, men ville likväl ej göra baronerna emot, utan ropade på en av sitt folk.
- viskade Gabriele, och blickade med vänliga ögon på den stackars släktingen, vilken såg allt mera besvärad ut, ju mera beröm han fick.
- Han såg besvärad ut och petade bland stenarna med sin käpp.
- ( besvärad ).
- Men jag kände mig icke längre besvärad av hans blick.
- Stämningen har med ens blivit tryckt och besvärad.
- Hon tycktes till en början osäker och besvärad, men efter de första stegen vandrade hon lätt och raskt upp till disken.
- Besvärad dolde han sina egna händer, som nyss knutits för att slå.
- Men då brukade han vara besvärad av hur de satt och undrade över hans magra gubbansikte och oroliga ögon.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- Petra kände sig nästan besvärad.
- Hon märkte dessutom, att han kände sig besvärad av att hon kom in i hans rum.
- Ingmar blev besvärad av det och körde plötsligen in på en liten skogsväg, som hade varit landsväg förr i tiden.
- David såg på henne med en road men på samma gång besvärad uppsyn.
- Jag kände mig besvärad och underlig till mods.
- Sonhustrun blev inte det minsta besvärad, utan svarade honom med ett godmodigt skratt :
- Trodde ni jag var besvärad av några ömma skrupler ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.