Så kan Beskäftig brådska användas i en mening
- Men borta i skogar och träsk blir det brådska.
- Det rådde naturligtvis mycken iver och brådska i köket, och där var det nog ingen, som gav sig tid att undra på hur ekorrhonan hade det.
- - Jag gjorde mig icke någon brådska.
- Men så kom våren, och med den all en lantbrukares brådska med sitt ständiga uteliv.
- Hon gjorde sig inte heller mycken brådska, hon var glad åt att få vandra omkring ute i det fria.
- Länsmansfrun gjorde sig ingen brådska.
- sade hon talför och beskäftig, såsom det stundom händer uppasserskor i småstäder att vara.
- Rastlös brådska är över henne.
- Hela veckan var det en brådska så att de knappt hunno tala ett ord med varandra.
- - Vi ha ju ingen brådska, sade hon.
- Endast enstaka arbetare dröjer sig kvar här inne, drickande utan brådska, utan glädje.
- All brådska och allt liv hade dragit ut på fälten och skulle stanna där tills kvällen kom.
- Han gjorde sig ingen brådska utan lät hästen gå trögt och långsamt, som den ville.
- Alla de andras oroliga fotsteg, denna ilande brådska, detta mullrande larm lugnade mig.
- De, som stodo närmast, ville nu också gripa fatt i jarlen, men Folke Filbyter fick då en ömsint brådska att föra honom ned från högen.
- De betraktade honom där han som beskäftig värd rörde sig i rökmolnen, fin och korrekt.
- Men den nyss fyllda 20-åringen har ingen brådska med att lämna Sverige för en europeisk storklubb.
- Medan pojken beundrade allt detta, kom en häftig brådska över honom.
- Men hon gjorde sig ingen brådska.
- Det var gamle Jakob, och han skyndade sig in i stugan med sin vanliga brådska och ett långt steg över tröskeln.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
