Så kan Beskäftig brådska användas i en mening
- Men så kom våren, och med den all en lantbrukares brådska med sitt ständiga uteliv.
- Sedan begynte han resa sin koja med en sådan brådska, att han icke gav sig fred att sova i de ljusa sommarnätterna.
- Han vände nosen i riktning mot branden, vädrade, gled utan brådska vidare.
- Det rådde naturligtvis mycken iver och brådska i köket, och där var det nog ingen, som gav sig tid att undra på hur ekorrhonan hade det.
- Jag gick utan brådska uppför trappan och försökte icke dämpa ljudet av mina steg.
- " Mamma, jag måste tala vid henne, ensam ", sade han med glad brådska, knackade på hennes dörr och steg in.
- sade hon talför och beskäftig, såsom det stundom händer uppasserskor i småstäder att vara.
- Han gör sig ingen brådska ; han skall bäras in i triumf af hela sitt hof, och det dröjer, innan alla ha klädt sig i hofdrägt.
- Då gjorde de sig ingen brådska, utan flög från gård till gård och skämtade med tamdjuren.
- Karlarna kom ut ur stugorna med sådan brådska, att de inte hann att kränga på sig rocken förrän ute på gatan.
- Det var som om hela släkten von Pahlen gripits av en förfärlig brådska, sedan budet kommit att Hans skjutit sig.
- När abbot Hans såg alla dessa jultillrustningar, ökades hans brådska.
- Sedan svängde han sig på klacken och gick sin väg, men utan att göra sig någon brådska förstås.
- Och hon ilade med en vansinnigs flämtande brådska hän efter vägarna utanför den lilla staden.
- De väntade på bryten, och när han utan att göra sig någon brådska slutligen hade hunnit fram, rådgjorde de en stund.
- De brusade åstad med ännu större brådska än förut och hade ingen ro varken sommar eller vinter.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.