Så kan Beklagande användas i en mening
- Hon talade i en blid, beklagande ton, men det fanns inte ett sanningens ord i det hon sade.
- Ty då jag trädde in till henne mötte hon mig med ett vänligt, beklagande leende.
- Adele skakade beklagande på huvudet.
- Då vi gingo ned för att äta middag, visade mig Julie, med en beklagande min, all den mat, som hon hämtat till Emilia och som var orörd.
- Det uppstod en beklagande paus.
- Han vaggade beklagande på huvudet, sa : Aj, aj, aj, vad vi är gammalmodiga !
- Sänkta huvuden, förstulna blickar, djupt och vördsamt beklagande miner, de Lorche åter mottogs med kylig överlägsenhet och motvilja.
- Vi skickar vårt djupaste beklagande till Olga och hennes familj i denna stund av djup smärta.
- Han skulle ännu en gång bli medelpunkten i livet, huvudpersonen i tillvaron, men kom nu med er falskhet och ert beklagande, ni djävlar !
- Han såg nådigt beklagande ut, men han var lika obeveklig.
- - Det var bra tråkigt med Hans, sade Tage beklagande.
- Han talade beklagande om den ensamhet som väntade de unga flickorna.
- Vickberg höjde beklagande på axlarna.
- Hon hade berett sig på hans sympati och beklagande, och så detta i stället !
- Hillel slog ut bada händerna, lyfte axlarna beklagande och log bittert som Job.
- Förbundets syn på psykiatrins framtid beskriver han med beklagande som en vit fläck.
- Sedan L.S. framställt ersättningskrav framförde Nowolin ett beklagande av det inträffade och utgav ersättning med 1 000 kr.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
