Så kan Begiva användas i en mening
- Men jag säger, att herr greven skall begiva sig hem och bliva stilla där.
- Nej, Göran, det är icke värt att vi begiva oss utom staden, ehuru hyggligt där ser ut i alléen.
- Karl Algotsson och bärarna fingo genast begiva sig ut igen.
- Då perukmakarens resurser voro uttömda, återstod ingenting annat än att begiva sig tvärsöver gatan.
- En eftermiddag sågs en lakej komma ridande, stanna vid den yttre bruksgården, stiga av och begiva sig in till Aronfors ' huvudbyggning.
- Må han kvickt begiva sig härifrån, sedan han först gäldat sin skuld.
- Du må tro mig, eller ej ; men jag ämnar fullt och fast och till hela min person begiva mig in på sanningens område, Constantin !
- - Det var en middag, just när jag skulle begiva mig hit till Düker.
- Jo, svarade han och reste på sig, som om han tänkt begiva sig åstad genast.
- Med förskräckelse såg han, att kvinnorna togo sina korgar och bräden för att åter begiva sig ut och gå till julbadet.
- Vidare hade hon uppmanat honom att ofördröjligen begiva sig till Falun, där han ägde ett kvinnligt syskonbarn vid namn Hedda.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.