Så kan Befriare användas i en mening
- Jag bredde ut mina armar såsom emot min befriare och jag störtade framåt och sjönk i ett moln af solljus och förintelse !
- Då skall jag kalla dig min befriare, och den förbannelse som jag en gång uttalade öfver dig skall bli till välsignelse !
- De eskapistiska metaforerna, t ex en segelbåt, presenterade psykofarmaka som en befriare.
- Om Ni kunde ana, hur en så kallad befriare hade det, vore Ni ej hans afundsman.
- Kom, min befriare !
- Jo, just han, landets befriare och fader ; visst är han en plågare, men, han skall väl inte mördas för det !
- Inte ett ord fälldes mellan dem om den döde, vad hon anade teg hon med och såg upp till sin befriare med en underdånig kvinnas skygga vördnad.
- - Kom, sade hon halvhögt, vän och befriare !
- Det var Lübeckarne som gaf Sverige sin befriare, då det stod på branten af sin undergång !
- I » Flygblad « beskrivs döden som en befriare :
- Segelbåten är en eskapistisk metafor för psykofarmaka som en befriare.
- Stackars min befriare, nu står Du der bunden till händer och fötter och ingen trollkarl kan lösa dig.
- Hans befriare sände honom en halvt medlidsam blick och vände sig därpå om för att gå.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.