Så kan Befallande användas i en mening
- Så ofta någon hörde på, låtsades han grym och befallande och gav sig till att både hota och skymfa henne.
- befallande.
- - Nå, vänd då och far fram till slottet, sade Lotty befallande.
- Kan jag trösta mig med att den befallande, ej den lydande, ha att bära ansvaret inför Gud ?
- ropade Ruonville med befallande och klangfull röst.
- Med befallande röst och blick, antydde friherrinnan sin dotter att sjunga.
- Han var så hög och befallande, alla måste tjäna honom, och alltid ville han äta kräftor.
- Hördes inte den klara, befallande rösten fråga ut tjänstefolket där ute i hallen om hur här stod till ?
- Sedan vände han sig till konungen i hela församlingens åsyn, allvarlig, sträng, ja befallande.
- sade hon otåligt och befallande
- Den vackra gamla herrn hade höjt rösten, så att den ljöd stark och mäktigt befallande, och hans ögon blixtrade.
- Herr von Hanckens ansikte spådde oss också det värsta och med en befallande handrörelse sände han Nora ut ur rummet.
- När han ändå inte blev åtlydd, kastade han förnärmad huvudet bakåt, och han talade nu barskt och befallande.
- Och i kraft därav sökte man så långt möjligt vinna myndighet åt meniga folket mot befallande herrar av alla slag.
- På en befallande åtbörd av tante Rüttenschöld, som ej längre förmådde tala, öppnade han väskan.
- Under tiden genomborrade han mig med så befallande och glödande blickar, att jag blev alldeles förbryllad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
