Så kan Befallande användas i en mening
- Magnus gjorde min av att ta sin rock, men tant Mirjam hejdade honom med en befallande blick.
- - Nå, vänd då och far fram till slottet, sade Lotty befallande.
- Den var inte så befallande mer nu, utan den tiggde och bad, att han skulle hasta.
- Herr von Hanckens ansikte spådde oss också det värsta och med en befallande handrörelse sände han Nora ut ur rummet.
- skrek hon nu vilt och befallande, för mig ut i fria luften !
- Du talar i sådan befallande ton !
- Det hade Edla ingenting emot, men hon förvånade sig över Agdas smått befallande ton.
- Och i kraft därav sökte man så långt möjligt vinna myndighet åt meniga folket mot befallande herrar av alla slag.
- - Kom hit, Paula, sade han i befallande ton.
- Så ofta någon hörde på, låtsades han grym och befallande och gav sig till att både hota och skymfa henne.
- Han höjde handen på ett ganska befallande sätt men grinade samtidigt urskuldande.
- Mannen, som Gertrud trodde vara Kristus, stod nu med hög och befallande hållning mitt i kretsen av sina anhängare.
- Hördes inte den klara, befallande rösten fråga ut tjänstefolket där ute i hallen om hur här stod till ?
- sade hon otåligt och befallande
- - Fort, sade hon befallande till Nicke.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.