Så kan Bölja verb användas i en mening
- De släppa ej spåret, de följa, de följa, genom tätaste skog, uppå dansande bölja, över höjd, över dal, med gapande kval.
- Jag vill dränka min sorg i Lethes, ja d. v. s. egentligen i Rhens bölja.
- Hej fallera låt oss dra glada ut i skog och dal, ta en sväng på vår äng, bada se ' n i bölja sval !
- Himlens pärlesken har övergått i ett mjölkvitt ljus, genom vilket bölja efter bölja av blekt guld strömmar upp bakom skogskanten.
- Blås upp, vind, och gunga, bölja !
- Det är endast ett solglitter som slocknat, en bölja som sjunkit, en susning som förstummats.
- I första försöket att skapa språket utgick Martin Lignell från verb som ordrot.
- Men en sak, en sak för dig Kan jag ej fördölja : Ack, jag är oräknelig, Liksom hafvets bölja !
- Hon svängde litet på sig så att den vita schalen slog ut som en bölja bakom henne.
- » Substantiv till verb bildas i svenskan normalt med hjälp av - ning, t.ex. löpa - löpning.
- En bölja i ett oändligt gungande hav som slog upp emot honom och ville draga honom med sig ned.
- Recipit står här som verb till ingredienserna myrra, basilika och hålrot m fl.
- Gör mig ej hinder, ty jag vill följa Guds folk till strids genom öken och bölja.
- Den började dofta och bölja.
- Ännu besynnerligare föreföll det mig, att man i Norden skulle ha ombildat ett frisiskt verb till ett substantiv och nästan till ett egennamn.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
