Så kan Böja (verb användas i en mening
- Ni har en man, som villigt kommer att böja sin nacke under er lilla toffel — och er svärmor
- Recipit står här som verb till ingredienserna myrra, basilika och hålrot m fl.
- Fingrarna går att böja och fötterna kan jag vifta med.
- Ambrose-Ambrose skall åter böja knä för henne, utförarinnan av ett verk, som han anser för sitt.
- Men hon håller ännu så hårt om kanten på karet, att jag knappt kan böja upp fingrarna.
- Felix nickade och började med att böja upp motorn så att den hängde fritt från vattenytan.
- Hårda västliga vindar kan böja vattenståndet i trånga vikar ytterligare några decimeter.
- Elias såg i fönsterrutan Kiss Nilssons vita och skära ansikte böja sig över grevens nacke, där han hade en växande fettvalk.
- Var jag inte bara ett barn i hans hand, så ung och så färdig att böja mig ?
- Kan icke ditt rättvisa sinne böja sig, då du ser att den dugligare segrade i kampen.
- Här är en herre, som får tala med frun på Karmansbol och kan böja hennes vita vax. "
- Fem dagar senare kunde han fortfarande inte böja på fingerleden.
- Gabriele de Mimas nalkades trenne steg fram emot grevinnan, och på en hastig åtbörd, som hon gjorde, såg det ut som hon ämnade böja ett knä.
- Han släppte den lös över jorden, och man måste böja sig för den.
- Det var friskheten av att känna en annans vilja mot sin egen, icke med tvånget att böja sig, utan med friheten att brottas.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
