Så kan Avundas användas i en mening
  - Så djupt är jag sjunken i elände, att det enda i världen, som jag nu kan avundas, är deras snygga vita skjorta.
- Jag avundas alldeles inte.
- Avlägsna dig, Kasper, och bed bevakningen ånyo bakbinda dig, på det att icke de övriga fångarne måtte avundas din ställning så länge. "
- Ack, du hjärtans karl, ropade han, vad jag avundas dig.
- Så här skriver Henrik Nikka i en vinnande novell i LT 42 / 2004 ( sidorna 3262-3 ) : » Jag avundas inte mina kvinnliga kursare.
- Jag avundas Hans von Pahlen, som ligger i frid och ro på bårhuset.
- Allt som är bundet vid jorden avundas fåglarna deras vingar Friheten ger vingar, så att vi nå det fjärran land våra tankar alltid sökt.
- Men jag avundas dem.
- Han började avundas Karigo.
- Angela avundas Rosa den skära karamellen, som hon ser slcymta mellan hennes vassa små tänder.
- " Kärleken är tålig och mild ; kärleken avundas intet ; kärleken skalkas intet, han uppblåses icke ;
- Å, jag avundas dig inte !
- Var då verkligen kärleken något så härligt att man måste avundas dem som undfått den ?
- - Jag avundas dem, fortsatte hon, de får leva nära de sina, höra till och vara till nytta så länge de orkar.
- Jag avundas dig titeln.
- Jag antar att åtskilligt gott folk skulle avundas mig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.