Så kan Arvid användas i en mening
- - Skål, svarade Arvid.
- Herr Arvid låtsade icke höra visan, utan samtalade med doktorn, medan gesällen sjöng.
- Och jag kunde inte undgå att märka, att han i vårt äktenskapliga umgänge ( förlåt, Arvid, men jag måste ju tala rent ut !
- Just det, sa Arvid Rask.
- Se, Arvid Siedel, han har nu alltid varit ett himmelens nöt.
- Arvid tänkte efter.
- Se när Arvid från Krokom staplar kubb med skogsmaskin – tävlar i att köra skotare
- Arvid fick plats vid ett bord i närheten.
- Arvid kände henne till namnet och utseendet.
- Innan jag hann säga något frågade Arvid Rask : Vet Johan något om flygplanet som strök här över i natt ?
- - Den där herrn, sade Pettersson, påminner mig på något vis om salig Arvid Ödmann, som jag kände förr i världen.
- Därmed hade herr Sven kommit på det klara under läsningen av Virgilius med honom och Arvid Nilsson.
- Arvid Söderman, som är en av ledarna
- sade Arvid lugnt.
- Arvid Stjärnblom höjde sitt rödvinsglas mot sin bordsdam, fröken Märta Brehm.
- --- Arvid fick Dagmar med sig i bilen och åkte hem.
- Arvid.
- Och till Arvid sade han med en viskning :
- Arvid Stjärblom erinrade sig plötsligt, att han hade ett par små böcker i rockfickan.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
