Så kan Arma användas i en mening
- Arma artister !
- Arma Elisabet !
- Hahahat Arma fårnacke.
- Och sedan vart det Luther, som mot de arma hetsade de harneskklädda blodhundarne och lovade dem himmelen till lön för blodsutgjutelsen.
- Men huru länge vi ha att vänta på triumfen, veta vi, att straffet över honom, som svek de arma, ej låter vänta på sig.
- Men vänta bara-en ny juliisol skall uppgå över dig, arma land, i den murkna trädsolens ställe.
- Han pekade darrande av vrede på den arma Frideborg.
- Huru ljuva voro ej hans smekningar för den arma, vars allt han varit från hennes första ungdomsår !
- Arma mänskliga natur !
- vad jag tycker om herrn ändå, som icke gör narr av den fattiga gumman, för att satan tog hennes arma, förlorade dotter.
- Nu kommer det an på, vad min far kan rusta ut sin son till, den arma junkern.
- Där rådde ständig frid och goda år, och dit ville hon bli förd bort ifrån allt sitt arma livs elände.
- Här lät den arma levnadströtta sitt huvud sjunka ner mot kuddarna.
- Känna ni ej deltagande för den arma, som nu går ensam ut i verlden — utan stöd — utan skydd ?
- – Jag tänker, arma land vad ska det bli av oss ?
- Se där den revy, som klandersjukan, den allmännaste av alla sjukdomar, låter era arbeten genomgå : arma artister !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.