Synonym till Ansikte

Så kan Ansikte användas i en mening

• Strax hade det kommit en skugga över hennes ansikte, när hon berättade om barnet.
• - O, att hon fått gripa tag om denna arm, pressa sitt ansikte in däremot och snyfta så hjärtslitande överljutt som hon hade lust till !
• mandes ansikte av den största förskräckelse och avsky.
• Jag spejade oavvänt in i hennes ansikte, så att jag till och med glömde andas och plötsligt måste sucka till.
• Johan såg också underlig ut med sitt stora röda ansikte tillplattat mot rutan, leende vidöppen mun och det yviga håret resande sig för vinden.
• Hennes hår lossnade och föll ner över hans ansikte som en flod av konvalj och nattviol.
• Ett milt leende, men av besynnerligt uttryck, drog sig över grevinnans ansikte.
• Olle sträckte sig bakåt mot den svarta muren och körde händerna i fickorna, i det han började läsa i Karigos ansikte.
• - Goda herre, nänns jag bedja er att gnida mitt ansikte med snö.
• Hennes ansikte förvreds.
• Då drar hon undan gardinen och slår upp fönstret, och han ser hennes vackra, goda ansikte.
• Hans ansikte var vackert, bara munnen var slapp som en gubbes.
• De stirrar på ett dött litet ansikte bland kuddarna i liggsoffan.
• En skär rodnad, som icke tog sig illa ut på gumman Arnmans vänliga ansikte, förrådde minnet av forna dagars händelser.
• Ett ansikte skymtade vid horisonten.
• Men hon såg på Sven med ett nytt uttryck i sitt ansikte.
• Han hade egentligen ett dystert ansikte och djupa fåror kring munnen.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Sammansättningar

• stenansikte