Så kan Ande- användas i en mening
- Rättlösa i världen och rättstomma i sin ande.
- Men efter ett litet tag rusade Den Helige Ande fram och kickade till bollen så att den studsade nerför branten.
- Måhända vaggar han på sina vingar någon levnadstrött ande ditöver till det i fjärran belägna landet.
- Han har gjort det för hennes skull mest, det är visst, svarade Ellin ; fast icke var det hennes ande, som drev honom till verket.
- - Är den helige Ande också Guds son ?
- Så ville han att de skulle minnas honom, en konungslig ande, som inte sänker sig till klagan, utan går hädan, buren av välljud.
- Hur kunde ni hava hjärta att spå en fin och olycklig ande så hårda, oerhörda saker !
- Och han irrade i huset som en osalig ande.
- Du är nerdragen af en sjuk ande, som smittar dig med tvinsot !
- Hans ande hade härdats i ensamheten.
- En gång för länge sedan hade en man hängt sig här i rummet, och nu gick hans ande omkring här och stökade.
- och kom därmed undan Descartes problem om hur två väsensskilda substanser ( ande och materia ) kunde utöva ömsesidig påverkan.
- Var det ej liksom hennes ande nu ville omfatta honom - nu då alla andra övergivit honom ?
- Brottets ande, som levde i skogarna kring Norrsjön, hade blivit lösare och blötare i sin gestalt än förr.
- " Guds ande ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.