Så kan Ande- användas i en mening
- Hon fann dem alla gripna av samma ande.
- - Och sedan dog hon och vart begraven, och när någon vecka gått kom hennes ande igen och hälsade på i lärarinnans rum.
- Nu trodde jag att hennes ande farit in i mig.
- Hur kunde ni hava hjärta att spå en fin och olycklig ande så hårda, oerhörda saker !
- så spenslig och liten hade han gått omkring i livet, en skugga som icke tycktes behöva någon plats, men nu efter döden levde hans ande kvar.
- Vinets ande skänker oss denna känsla, det är en gudagnista som tändes för minuten och sedan slocknar. "
- Jag tyckte alltid, att han dök upp så där som en ande.
- Rörde hon vid det, tyckte hon att en levande ond ande svällde inne i den tunga tygmassan.
- Synden mot Den Helige Ande !
- Ty en ljusblå och strålande himmel med en evig sjungande ro var alls icke något för hennes verksamma ande.
- Trots den forcerat pratsamma tonen var det som om en tröstlös ande suckat från varje rad.
- Men folket på gården ansåg att Adeles oroliga och fräna ande smög omkring huset om nätterna.
- Under hans ande hade hela socknen legat böjd i skräck till slut, han blev den störste, den starkaste, den som reste sig över dem alla.
- Välsignad du, min fröjd, mitt solljus, min ande, mitt allt !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
