Så kan Adlig godsägare användas i en mening
- adlig
- - God dag, herr godsägare !
- En rik godsägare hade blivit ovän med församlingens kyrkoherde och ville förarga honom genom att återinföra asaläran.
- - Men du kunde ju gifta dig med en lantbrukare eller godsägare, och då skulle du få se på golv, föreslog Kalle.
- Och även om jag bleve gift med en godsägare, skulle han väl ändå inte låta mig skura golv.
- Denna hade varit gift med en f. d. regementsstallmästare, kammarjunkare och godsägare och hade vid ännu unga år blivit änka.
- Det är han för fin till som är löjtnant och adlig.
- Halvt en lustig rovriddare och halvt en lärd men hushållsaktig godsägare övervakade han slutligen packandet av sina många koffertar och lårar.
- Av utredningen framgår att efternamnet Leijoncrona burits av en adlig släkt som är utdöd sedan år 1719.
- Du kunde min själ kalla dig för godsägare snart, din usla krake.
- Men grevinnan är fin, adlig och grevlig och allt det där.
- - Visst är jag adlig.
- Under denna tid förälskade han sig i en adlig flicka från sin hemtrakt.
- En godsägare i Sörmland ville ersätta den gamla jordkällaren med 200 kvadratmeter poolhus intill sjön.
- adlig
- Och vem vet - den kan kanske bliva en furstlig krona, eller grevlig eller friherrlig eller åtminstone adlig.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.