Så kan Adlig godsägare användas i en mening
- Du kunde min själ kalla dig för godsägare snart, din usla krake.
- - Visst är jag adlig.
- Han är från södra Sverge och av mycket god familj, ja, han är visst adlig.
- - Men du kunde ju gifta dig med en lantbrukare eller godsägare, och då skulle du få se på golv, föreslog Kalle.
- Åke löjtnant godsägare
- Men grevinnan är fin, adlig och grevlig och allt det där.
- Jag tittade på det ett tag och tänkte på hur konstigt det var att hon vuxit upp här, hon som verkade så adlig.
- Under denna tid förälskade han sig i en adlig flicka från sin hemtrakt.
- Jag är en man av ära : jag vågar påstå, av hög, av adlig ära : och jag har sårats av en skymf, en djup skymf.
- adlig
- Av utredningen framgår att efternamnet Leijoncrona burits av en adlig släkt som är utdöd sedan år 1719.
- - God dag, herr godsägare !
- Och även om jag bleve gift med en godsägare, skulle han väl ändå inte låta mig skura golv.
- I en soffa vid den motsatta väggen satt en godsägare och ledamot av Första kammaren och skrek mitt över salen, att han ville ha en svinkotlett.
- En godsägare i Sörmland ville ersätta den gamla jordkällaren med 200 kvadratmeter poolhus intill sjön.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.