Så kan Ack användas i en mening
- Ack, låt mig få det !
- Ack, bara det, att inte bli liggande efter de andra på heden, bara det att bli nedlagd i jorden, att få mull och gräs över mig.
- Ack, nu förstår jag henne bättre, den genomgoda ungen !
- Ack !
- Ack herr Adolf tror alla menniskor om ondt, men ser han, det är derför att han inte har den sanna tron, ja se så är det.
- Ack, Pontus — om jag kunde lita på det.
- Ack, om du ville sjunga den vackra visan, jag tycker så mycket om... gör det, söta Anton, det skulle låta så skönt här ute på vattnet !
- Ack, du milde !
- Vid ett tillfälle, då Edeling tystnade, yttrade hon, med ömhet vänd emot fru von Mekeroth : " Ack, hennes nåd lilla.
- - Ack, utbrast hon, nu vet jag var de är !
- Ack, trasten, du landets avhållne sångare !
- " Ack, jag kallar denna naturnyck himmelsk ändå !
- Hur långt, ack hur långt hade hon icke igen, innan hon kunde vinna Börje !
- Ack, så brukade barnen skrämma henne.
- Ack, Gösta Berling, starkast och svagast ibland människor !
- Ack nej, suckade hon, så Lars som Emil och Olof ha de ädlaste hjärtan och en god ekonomi.
- Ack ja, det var upprörande i högsta grad.
- Ack vår resa, vår förtjusande resa !
- - Ack, mäster, sade Fabbe, ni tyckes icke veta, att jag är avskedad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.