Så kan : gråta användas i en mening
- Han hade eljest icke lätt för att gråta.
- - Inte gråta, viskade han ömt.
- Vore jag prins, skulle jag draga mitt svärd och försvara alla fattiga öfvergifna, som frysa och gråta.
- - då blir ja så rörd så rörd så ja vill bara gråta !
- Lisa började gråta.
- Då hör Löwenborg upp att gråta och sätter sig att spela Beethoven för sin bedrövade unge vän.
- Och när sen Per till på köpet tog sig för med att gräla på mig, så började jag gråta, och sen så
- – Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta, för ibland skyller Ebba Busch alla problem på tidigare socialdemokratiska regeringar.
- Kanske skall du gråta, Erland, och ropa mitt namn, och jag kan ändå icke komma.
- Sonen blev så förvånad över dessa ord, att han upphörde att gråta.
- Pojken var nära att gråta av ångest, men solen stod nu på himlen guldgul och glad och satte mod i hela världen.
- De grät inte, de talade inte ett enda kärlekens ord, men de darrade båda av bitter lust att smeka och gråta.
- ( är nära att gråta, men beherrskar sig ).
- Nå ja, det begrips, att om jag inga pengar hade, så fick jag hålla till godo och ta emot ; skämmas, blygas och tacka ; gråta och tacka.
- Tänk om han skulle börja gråta ?
- Tror ni att de någonsin sitta på en trädstubbe i skogen och snyfta och gråta af längtan efter ideela lidanden ?
- Från rummet intill hör hon Elin gråta medan hon pratar med Madde i telefon.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
