Så kan -fläta användas i en mening
- Carl-Magnus böjde sig varsamt ned och vidrörde med läpparna den askblonda fläta, som låg honom närmast.
- Klara Gulla reste sig upp i bänken med högt blossande kinder och den lilla snärten till fläta bak i nacken stående rätt ut.
- Så der roar sig ödet fläta remmar för evigheten.
- Han betraktade med ett leende den vita nattröjryggen och en gul fläta, som lik en lejonsvans hängde ned däröver.
- Allt från att fläta korgar av pil till att göra en matta av mossa.
- När ingenting annat hjälper, bruka de fläta ihop mitt hår och binda det uppe på hjässan.
- - Härmed tog hon sin långa fläta, ringlade den nätt under kammen i nacken, satte hatten på, och nalkades dörren.
- Men denna fläta sätter alltid en viss nervdans i gång, till mer eller mindre grad, dock - tron mig ! - alltid någon.
- Av näver kan man fläta korgar eller göra andra vackra saker.
- Det ljusa håret hängde i en fläta på ryggen, ansiktet var upphettat och skrattande, underläppen uppsvälld, som om hon bitit i den.
- Kvinnan är kort, har håret uppsatt i en lång fläta och bar svart eller blå jacka och jeans senaste gången hon sågs.
- Men mat skulle ja få, å en cigarrett å en fläta tobak, om ja erkände en stöld han ville ha utredd, sa han.
- — Kerstin, fläta mitt hår !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
