Så kan (sned)sträva användas i en mening
- Hennes mor skyndade bort, den sträva rösten bannade henne, och så...
- Hon lade sitt lilla huvud på sned, såg upp emot taklisten och gjorde sina ögon så oemotståndliga, som en grisett ofta nog förmår.
- Orädd och djärv måste den vara, som där ska sträva i gruvor och hyttor.
- Hon lade huvudet på sned och log mot honom.
- Och skolmästarn såg bara en samling vuxna med sträva, allvarsamma ansikten, och han kände, att över dessa hade han ingen makt.
- Där stod den lilla svartklädda gumman med den löjliga hatten på sned och det svarta håret blankt benat över hjässan.
- Hur såg Lars dessutom ut, då han kom ned i dag, med dun i håret, skjortkragen på sned och utan näsduk som vanligt ! '
- Hon är en av dem, som har måst sträva och spara hela sitt liv för att få pengar till Jerusalemsfärden. "
- Nu har jag skrattat min mun på sned !
- Han böjde sig ned ett ögonblick och kysste henne, medan hon smekande som ett barn lade sina armar kring hans sträva nacke.
- Över brunnen reste sig den höga svängeln som ett skelett, och en hink låg bredvid på sned, som om den blivit sparkad av en omild fot.
- Nu lade den lilla hunden huvudet på sned, bedjande och inställsamt.
- Jag kommer inte att sluta sträva efter mina drömmar om att delta i Paris 2024.
- Hon lade boken på sned så att Angela kunde läsa.
- nå såg jag för sista gången det magra, sura anletet, med dess något snedvridna örnnäbb, dess sträva knävelborrar och stripiga pipskägg.
- Han tog åter till pennan, doppade den, glättade papperet, lade huvudet på sned, plirade med ögonen.
- Med händerna stödda mot fru Ingeborgs skrivbord, huvudet lagt på sned, ögonen spasmodiskt blinkande, började han :
- Det fanns någonting i denna sträva, välvilliga rättframhet, som vann Marianne mera än alla smekningar skulle ha gjort.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
