Synonym till ödslig

Så kan ödslig användas i en mening

• då kom det över mig en förfärande, ödslig tomhet, som om hon varit mig allt i livet.
• Över den frusna marken låg månskenet med en kall, blåaktig dager - något av håltom, ödslig hjärtlöshet.
• Jag märker ännu plankan själv, tom, munter och ödslig som döden, dansa på böljornas fradgande kammar. "
• Gatan såg tröstlös och ödslig ut.
• Det är visserligen en ödslig plats, men det förutsätter också att man tar sig dit och därifrån.
• Under dessa ord gömde sig en ödslig smärta, men därav märkte doktorinnan ingenting ; hon kände sig endast tillbakastött av yttrandets råhet.
• Till en början gick tåget rätt öster ut upp i en ödslig och vild bergstrakt.
• Här kördes skörden ner till en ödslig älvstrand och lämnades där.
• Dramat öppnas på en ödslig flygplats
• Och hon fick en beklämmande känsla av ödslig ensamhet, som om alla i detta ögonblick hade övergivit henne.
• Denna väntan var mycket mer ödslig än en klar visshet skulle ha varit.
• De landade på en ödslig havsstrand, som var täckt med jämn, fin sand.
• Åsen på ljungheden var nämligen inte så ödslig, som man kunde tro, utan den var bebodd av ett stort kråkfolk.
• Till Ekeby kommer stundom en fattig flicka från en ödslig skogsby långt uppe bland bergen och säljer kvastar.
• Salen såg så ödslig och konstig ut, ommöblerad på detta sätt.
• Efter mycket kringsvävande kom örnen mot kvällen till en bergig och ödslig trakt, som låg öster om den stora huvuddalen.
• Men största delen av höjden tedde sig naken och ohyggligt ödslig.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning