Så kan ödmjukhet användas i en mening
- Ödmjukhet är ungdomens skönaste prydnad.
- i skrivelsen med förslaget framhöll att de var medvetna om att förslaget inte var " helt unikt " berodde det närmast på ödmjukhet.
- Vi kalla denna blick vanligen instinkt ; men jag kallar den himmelsk förmåga, en ren skänk, som ingen kan hava utan den högsta ödmjukhet.
- De narrar oss med sin mildhet och lurar på oss med sin ödmjukhet.
- Då uppstod denna ödmjukhet, som är min karaktärs brännmärke och obotliga lyte.
- Jag tror att hon gav dem korgen med en botgörerskas ödmjukhet.
- Har jag hos två herrar tjänat de svenske, må jag då ock till det sista i ödmjukhet tjäna, där de nu ha sina olyckligaste söner.
- Vi kan handla kristet mot varandra, ty den ene brodern missbrukar inte den andres godhet och nedtrampar honom inte i hans ödmjukhet.
- Kvinnans rösträtt : Jag vågar i all ödmjukhet föreslå er, mina herrar politici, att tänka litet närmare på saken innan ni gå vidare.
- De bär sin fattigdom, inte med ödmjukhet, utan med rena och stolta hjärtan.
- Benbe lyfte lite på mossan och smålog med vinnande ödmjukhet.
- – Det är ödmjukhet och stolthet.
- Ack, kamrat, jag hava sett i mitt land heliga systrar, doftande av ljuvlig ödmjukhet och himmelsk kärlek.
- Lite ödmjukhet hade varit klädsam, om de nu alls hade behövt gå ut dagspressen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.