Så kan ödet användas i en mening
- En halt pojke undgick ödet, och han vart sitt folks ypperste härförare.
- Jag inser, att du fått lida... men jag rår inte för det... Ödet !
- Ödet talar förstånd sjelf i dag.
- Så mäktigt är ödet.
- — De kristne säga, att det är försynen som regerar våra handlingar, andra kalla det ödet, äro vi icke oskyldiga ?
- Omed vetet sökte hon muta ödet som satt på lur i Tords starka fingrar.
- Vi ha processat i tio år, förlorat i alla instanser och vi måste gå under : det är oundvikligt som ödet.
- Hvad ödet brukar förunna den fattigaste stackare, har det nekat mig.
- Om döden istället varit utesluten och evigt kroppsligt liv det oundvikliga ödet, skulle vi då istället känt skräck för det senare ? «
- Så der roar sig ödet fläta remmar för evigheten.
- och du är av ödet alldeles överlåten åt dig själv ?
- Jag är glad att ödet ledde hit, sade den 75-årige författaren som nio månader tidigare attackerades under ett framträdande i New York.
- Varför skulle han alltid av ödet tvingas att på alla sätt vara olik alla sina kamrater ?
- Jag sökte lirka så smått på det tvärhuggna ödet och sade, att jag kunde komma efter till Wadköping eller söka henne, var helst hon fanns.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
