Så kan ättling av kvinnokön användas i en mening
- Och vid andra hornstöten säger jag : ni svear, nu upphörde helge Eriks ättling att leva.
- Jag — ingen annan — skall bära Youssefs ättling !
- Rykten gingo, att han var ättling av en släkt, som fordom betytt mycket i Sverige och hållit sköld över landets bästa och folkets rätt.
- - Knut av Revals son, de danska Valdemarernas oäkta ättling, du fader för vårt ridderskap !
- Han ville själv övertyga sig, att ingen av dem hade det stjärnuddiga födelsemärke, som hans förlorade ättling burit innanför långfingret.
- - Om vi ändå finge någon av de tyska prinsarna på tronen, skränade klanernas ättling.
- Han ansåg och oldade också vitt och brett om det när som helit, att han var en ättling av Karl XV.
- Det skall ske, säger rösten, om det en gång föds en ättling av detta gossebarn, som älskar en vaxdroppe mer än en pärla.
- Jag säger dig det ; ty jag är en Almoravids ättling ; och kan yttra ett ord på morgonen om huru dagens afton blir.
- Som du ser, är jag en lydig ättling.
- Det är troligt, att det för herr Markurell ej existerade annat barn vare sig av mankön eller kvinnokön.
- min älskade, min rent äkta ättling !
- Ja — den flicka, som skall bära min ättling under sitt hjärta, den skall visa sig värdig den hedern !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
