Så kan älskare (av användas i en mening
- Däremot visste jag händelsevis, att den inte heller stod högt i kurs bland älskare av klassisk musik.
- En älskare skulle han kunna vara.
- Orden " väntar på ", " sin älskare ", så lågt uttalade, darrade som ett eko i luften och ville icke dö.
- Men mamma i huset, vanligen mera än pappa en älskare av idéer, tänker på sin informator föga bättre än på en skrymtare.
- Denna flicka har haft en älskare, som avlidit.
- Han var ju fullständigt oduglig, kunde inte gillas, vare sig som älskare eller beskyddare.
- Om Maurette hade en älskare eller flera, var en sak, som icke angick mig.
- Men nu ska jag bli din man antingen du vill eller inte, efter som jag inte får vara din älskare !
- en älskare, en romanhjälte i synnerhet, borde ej vara så prosaisk, så jordisk.
- Det kom knappast som någon överraskning för honom att hon hade haft en älskare.
- Fru Julia hade med sin vanliga, självsvåldiga uppriktighet talat sanning : Kurt var hennes älskare.
- Därför, du, att jag inte ville - inte ville, att han skulle bli en gift kvinnas älskare...
- Er mors älskare ?
- Jag kan ingenting göra själv : jag är endast en älskare av måleri, som av poesi och all annan konst. "
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
