Så kan snål användas i en mening
- På sitt tröga sätt var han snål, närig på bönders vis, och han tyckte allt att hon lättat hans pung på bra mycket pengar.
- - Om du så kastade den på vägen, skulle jag inte bry mig om det, återtog han, jag ville bara visa dig att jag inte vill vara snål och hård.
- Herr Markurell var inte girig, knappast snål, men han var sparsam.
- Annars var Måns så snål, att han gick omkring hos grannarna och räknade saltnyporna till gröten och vedpinnarna under grytan.
- Men havet är girigt och vågen snål. "
- " Var icke snål, Christophle !
- Om inte Stellan varit så snål, skulle jag köpt allt vad jag såg.
- Han var visst både falsk och elak och snål.
- - Snål är han, och elak är han, men dotter hans lär bli ändå värre, om hon får leva, säger folk.
- Titta där så det gamla nötet Vickberg krumbuktar - tänk att han ska vara så snål efter att få en slant !
- Han var så snål, att han gick in i sakristian till prästen och befallde honom att i söcken gå med träskor liksom menigheten
- – Jag tycker att Johannes varit snål med dem, ler Magnusson, som inte förväntar sig någon superform.
- Möjligen kan matsäcken vara lite snål för ett dygn, men Felix brukar ta till ordentligt.
- Har han blifvit snål och öfvermodig !
- Farmor är inte snål.
- får bässen ingenting för att han är så rysligt snål !
- ), så omtänksam, så försiktig, så ordentlig i sina affärer... icke snål heller... så god.
- Då Maryl föddes, var jag en självisk, en snål djurhona, en som födde åt sig själv och tyckte hon hade rätt över det hon födde fram.
- Hon är snål, lysten efter gåvor, så rik hon är.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
